Statistiska Centralbyrån (SCB) har beräknat nästa års prisbasbelopp och förhöjda prisbasbelopp, de två första av tre basbelopp.

 

1. Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet för 2020 är beräknat till 47 300 kr, 800 kr högre än 2019.

  • Uppdatering 2019-09-10: Regeringen fastställde beloppet enligt beräkningen från SCB, 47 300 kr.

Prisbasbeloppet speglar prisutvecklingen och beräknas därför varje år.

  • SCB gör beräkningen i juli (2019 den 11 juli)
  • Regeringen fastställer beloppet i september (2018 den 8 september)

Beräkningen har gjorts genom att räkna upp det fasta bastalet 36 396 kr med utvecklingen av konsumentprisindex (KPI) från juni 1997 (257,38) till juni 2019 (334,47).

 

Exempel på gränser som prisbasbeloppet styr

  • Deklarationsplikt:
    • Du måste deklarera för årsinkomster från 42,3 % av prisbasbeloppet, för 2020 blir det från 20 008 kr/år (2019: 19 670 kr/år)
  • PGI: Lägsta pensionsgrundande inkomst
    • Du börjar tjäna in pensionsrätter från en arbetsinkomst på 42,3 % av prisbasbeloppet, för 2020 blir det från 20 008 kr/år (2019: 19 670 kr/år), innan dess betalas ingen pensionsavgift
  • Sociala avgifter för idrottsutövare
    • Högsta årsinkomst utan sociala avgifter är 0,5 x prisbasbeloppet, för 2020 blir det 0,5 x 47 300 kr = 23 650 kr (2019: 0,5 x 46 500 kr = 23 250 kr)
  • SGI: Högsta inkomst för tillfällig föräldrapenning och graviditetsersättning
    • Årsinkomsten är ersättningsgrundande upp till 7,5 prisbasbelopp, 2020 blir det 7,5 x 47 300 kr = 354 750 kr (2019: 7,5 x 46 500 kr = 348 750 kr)
  • SGI: Högsta sjukpenninggrundande inkomst
    • Årsinkomsten är sjukpenninggrundande upp till 8 prisbasbelopp, 2020 blir det 8 x 47 300 kr = 378 400 kr (2019: 372 000 kr)
  • SGI: Högsta föräldrapenninggrundande inkomst
    • Årsinkomsten är föräldrapenninggrundande upp till 10 prisbasbelopp, 2020 blir det 10 x 47 300 kr = 473 000 kr (2019: 10 x 46 500 kr = 465 000 kr)
  • Skattefritt inrikes traktamente
    • Den skattefria gränsen går vid 0,5 % av prisbasbeloppet avrundat till närmaste tiotal, för 2020 blir det 0,005 x 47 300 kr = 240 kr (2019: 0,005 x 46 500 kr = 230 kr)
  • Direktavdrag för inventarier av mindre värde
    • Inköp som understiger 0,5 prisbasbelopp får dras av direkt, för 2020 blir det 0,5 x 47 300 kr = 23 650 kr (2019: 0,5 x 46 500 kr = 23 250 kr)
  • Undantag från krav på kassaregister
    • Företag med kontantförsäljning under 4 prisbasbelopp behöver inte ha certifierat kassaregister, för 2020 blir det 4 x 47 300 kr = 189 200 kr (2019: 4 x 46 500 kr = 186 000 kr)

Prisbasbeloppet styr även många andra beräkningar varje år. Exempel är bilförmånsvärde, skattefritt traktamente, lågbeskattat utdelningsutrymme, gräns för deklarationsplikt, grundavdrag för inkomst av tjänst, skattefria tävlingsvinster inom idrotten m m.

Prisbasbeloppet används också i många avtal.

 

2. Förhöjt prisbasbelopp

Det förhöjda prisbasbeloppet för 2020 är beräknat till 48 300 kr, 900 kr högre än 2019.

  • Uppdatering 2019-09-10: Regeringen fastställde beloppet enligt beräkningen från SCB, 48 300 kr.

Det förhöjda prisbasbeloppet används vid beräkning av pensionsbelopp och uppdateras därför varje år.

  • SCB gör beräkningen i juli (2019 den 11 juli)
  • Regeringen fastställer beloppet i september (2018 den 8 september)

Beräkningen har gjorts genom att räkna upp det fasta bastalet 37 144 kr med utvecklingen av konsumentprisindex (KPI) från juni 1997 (257,38) till juni 2019 (334,47). Tekniken är alltså densamma som för prisbasbeloppet, men ett högre bastal används.

Det förhöjda prisbasbeloppet används vid beräkning av högsta pensionsgrundande inkomst för personer som omfattas av både det gamla pensionssystemet (ATP) och det nya systemet.

  • 2020: Personer födda 1938-1956
  • 2019: Personer födda 1938-1955

 

pensionsmyndigheten inkomstbasbelopp basbelopp förhöjt prisbasbelopp pension ålderspension premiepension pensionsrätter pensionssparande

3. Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbeloppet används vid beräkning av högsta pensionsgrundande inkomst och uppdateras därför varje år.

  • Pensionsmyndigheten gör beräkningen i oktober (2019 den 22 oktober)
  • Regeringen fastställer beloppet i november (2019 den 19 november)

Inkomstbasbeloppet speglar inkomstutvecklingen. Den 19 november 2019 fastställde regeringen inkomstbasbeloppet för 2020 till 66 800 kr, helt enligt beräkningen från Pensionsmyndigheten. Det innebär en ökning med 2 400 kr från 2019 års 64 400 kr.

Exempel på användningsområden.

  • PGI: Högsta pensionsgrundande inkomst i det nya pensionssystemet
    • Årsinkomsten är pensionsgrundande upp till 7,5 x inkomstbasbeloppet. Det beräknas netto efter avdrag för allmän pensionsavgift som tas ut på inkomster upp till 8,07 x inkomstbasbeloppet
    • Du tjänar in pensionsrätter från en årsinkomst 2020 upp till 8,07 x 66 800 kr = 539 000 kr (2019: 8,07 x 64 400 kr = 519 700 kr)
      • Efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften på 7 % blir den högsta pensionsgrundande inkomsten för 2020 7,5 x 66 800 kr = 501 000 kr (2019: 7,5 x 64 400 kr = 483 000 kr)

Du betalar statlig inkomstskatt med 20 % för årsinkomst 2020 över 523 200 kr (2019: 504 400 kr). De nya beloppen innebär att under 2020 kommer gränsen för högsta pensionsgrundande inkomst (539 000 kr) att ligga 15 800 kr över gränsen för att börja betala statlig skatt (523 200 kr), dvs. du betalar 3 160 kr i statlig skatt för att få högsta pensionsgrundande inkomst (15 800 kr x 20 %).

 

Kortfakta

Tips: På vår sida Kortfakta hittar du alltid gällande värden av alla möjliga slag. Inkomststegen hjälper dig att hitta en bra inkomstnivå, beroende på vilka fördelar du är ute efter och vilka nackdelar du vill undvika.

 

Kontakta oss om din inkomstplanering

Tala gärna med din kontaktperson hos oss om just dina inkomstnivåer och målsättningar. Genom inkomstplanering hjälper vi dig att nå dina mål. Och inkomstplaneringen brukar ingå när du abonnerar med fast paketpris!

Din kontaktperson hittar du på sidan Kontakt.

Förvaltningsrätten i Stockholm - En av skattedomstolarna att överklaga till
Förvaltningsrätten i Stockholm – En av skattedomstolarna att överklaga till (Bild: Wikipedia)

Överklaga gärna beslut som du anser vara felaktiga – men se till att vara ute i god tid! Det framgår av två nya domar från Högsta Domstolen (HD).

 

Fall 1: Överklaga med brev

I första fallet blev det avslag för ett överklagande som en person X postade en arbetsdag före sista dagen för överklagande. Så här såg tidslinjen ut.

  • Söndag 2018-05-21: X postar överklagandet
  • Tisdag 2018-01-23: Sista dag för överklagande
  • Onsdag 2018-01-24: Överklagandet kom fram

Brevet hade en poststämpel som bevisade att det postades den 21 maj, alltså före sista dagen för överklagande. Brevet kom dock fram en dag för sent till i det här fallet tingsrätten. Tingsrätten avvisade överklagandet med argumentet att det hade kommit in för sent. X överklagar beslutet och ansöker om ”återställande av försutten tid”, att få en ny chans att överklaga.

HD har tittat på reglerna för postbefordran, som säger att minst 95 % av inrikesbrev inlämnade för tvådagarsbefordran ska bli utdelade inom 2 påföljande arbetsdagar. Till det säger HD att man behöver lägga till en marginal för mindre förseningar. Brev måste postas minst 3 dagar före sista dagen för överklagande, blir slutsatsen i HD.

Domen i HD blev avslag. Överklagandet från X har kommit in för sent och tingsrättens beslut om avvisning är korrekt.

 

Fall 2: Överklaga med e-post

I andra fallet blev det bifall för ett överklagande som ett ombud Y e-postade en arbetsdag före sista dagen för överklagande. Så här såg tidslinjen ut.

  • Söndag 2019-03-03: Y e-postar överklagandet
  • Tisdag 2019-03-05: Sista dag för överklagande
  • Torsdag 2019-03-07: Överklagandet kom fram

Y har dokumentation (skärmdump m.m.) som bevisar att e-posten gick iväg den 3 mars och till rätt adress. E-posten kom dock fram två dagar för sent till i det här fallet hovrätten via HD. Y hävdar att det måste bero på tekniska problem att det tog så lång tid för e-posten att komma fram och ansöker om återställande av försutten tid.

HD säger även här att det måste finnas marginal för förseningar, t.ex. av tekniska orsaker, men godtar dokumentationen från Y.

Domen i HD blev bifall. Överklagandet från Y har försenats längre än vad Y borde kunnat förutse och HD anser att Y har en giltig ursäkt för att ha överklagat domen för sent. Y får därför på nytt 4 veckor på sig att överklaga hovrättens dom.

 

RH kommentar

Bägge domarna avkunnades av HD. HD är högsta instans för de allmänna domstolarna, som bland annat behandlar frågor om bokföringsbrott och skattebrott.

Domarna bör vara allmängiltiga även för förvaltningsdomstolarna, som handlägger bland annat skatteärenden.

Referenser:

  • HD 2019-06-18, mål nr Ö 5038-18 Försutten tid (”Tvådagarsposten”)
  • HD 2019-06-25, mål nr Ö 1857-19 Återställande av försutten tid

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om du behöver hjälp att överklaga

Överklaga gärna beslut som känns felaktiga eller orättvisa om du har bra argument och det gäller väsentliga belopp. Vi hjälper dig överklaga i ärenden om redovisning och beskattning, men hjälp oss att vara ute i god tid och slippa testa gränserna för tidsfristerna!

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om redovisning och beskattning för företagets fastighet eller fastigheter.

Direktavdrag eller avskrivningar för fönsterbyte?
Direktavdrag eller avskrivningar för fönsterbyte? (Bild: Pexels)

Högsta Förvaltningsdomstolen har nyligen avgjort i en dom att ett företag får direktavdrag för byte av fönster i sina fastigheter trots att standarden blev högre (HFD 2019-06-04, mål nr 2482–2485-18).

 

Direktavdrag för reparation och underhåll men inte för standardhöjning

Utgifter för att reparera och underhålla en byggnad är avdragsgilla samma år. Men om byggnaden får ett bättre skick än det ursprungliga så ska du fördela utgiften:

  • Dels på reparation och underhåll, som är avdragsgillt direkt
  • Dels på standardhöjning, som är avdragsgillt genom avskrivningar

En standardhöjning är t.ex. när ett annat och bättre material används än tidigare.

Vi beskriver hela gången för ärendet, eftersom du som fastighetsägare behöver kunna avgöra om omständigheterna går att jämföra med din situation eller inte.

 

Fallet

Företaget renoverade sina hyresfastigheter och bytte då byggnadernas tvåglasfönster med träram till treglasfönster med aluminiumbeklädd träram. Tvåglasfönstren var från 1930-, 1950- och 1960-talen. Företaget begärde direktavdrag för fönsterbytet.

Skatteverket nekade 30 % av avdraget, med motiveringen att så mycket motsvarade en standardhöjning som i stället ska dras av genom avskrivningar.

Skatteverkets inställning stämmer i stort med etablerad praxis hos skattedomstolarna.

Företaget överklagade eftersom de hade ersatt gamla fönster som förr var av normal standard med nya fönster som i dag är normal standard.

Förvaltningsrätten avslog företagets överklagande och höll med Skatteverket. Treglasfönster med aluminiumklädd träram är inte jämförbart med tvåglasfönster med träram. Företaget stod dock på sig och överklagade.

Kammarrätten avslog också företagets överklagande och höll samma linje som Förvaltningsrätten och Skatteverket.

Företaget överklagade till högsta instans och fick prövningstillstånd. Företaget argumenterade bland annat för att förbättringen efter fönsterbytet, med bland annat högre energieffektivitet, är en naturlig följd av produktutvecklingen. Mot detta argumenterade Skatteverket för att bolaget hade kunnat vidta en billigare åtgärd, som att reparera fönstren eller köpa billigare fönster.

Högsta Förvaltningsdomstolen kom däremot fram till att utgifter som följer den allmänna tekniska utvecklingen av byggstandarden, och därmed leder till en viss förbättring av byggnaden, är avdragsgilla direkt och i sin helhet som utgifter för reparation och underhåll. Det medför i sin tur att utgifterna för det aktuella fönsterbytet är avdragsgilla direkt och i sin helhet. Företaget vann alltså över Skatteverket.

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om direktavdrag i din fastighetsförvaltning

Gränsdragningen mellan reparation och underhåll kontra värdehöjande förbättringar är ofta svår att göra i praktiken. Rättsfall som detta hjälper oss dock i bedömningarna. Bland annat finns det rättsfall där direktavdrag har beviljats helt enkelt för att arbete med gammal teknik och gammalt material hade blivit dyrare. Dessutom har det betydelse vilket regelverk du använder för företagets årsbokslut eller årsredovisning.

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om redovisning och beskattning för företagets fastighet eller fastigheter.

Ekonominyheter på YouTube
Ekonominyheter på YouTube

Nu finns ekonominyheter juli på Youtube – Två fria webbinarier!

 

Ekonominyheter del 1 – Allmänna nyheter

Ekonominyheter i urval för dig företagare. Skattebesluten fortsätter att komma från övergångsbudgeten och januariavtalet. Här får du koll på vilka lagar för företagandet som träder i kraft och när. Vi visar nuläget hos regeringen, riksdagen, Skatteverket, Bokföringsnämnden, BAS-kontogruppen med flera. Du blir fullt uppdaterad!

I filmen berättar vi också vilka nyheter som täcks av fördjupande artiklar här på hemsidan.

  • Regeringen – Utredningar, remisser, lagrådsremisser, propositioner
  • Riksdagen – Beslut, ikraftträdanden
    • Moms på uthyrning av vårdpersonal – Ifrågasätts av riksdagen | Växa-stödet förlängt | Arbetsgivaravgifter för ungdomar sänkta | LAS-åldern höjs till 69 år
  • Skatteverket (SKV)
    • Hyr ut din bostad skattefritt | Deklarera bostadsförsäljningen direkt | Ställningstaganden och vägledningar | Schablon för skattefri förmån av sjukvårdsförsäkring | Generella kontroller
  • Datainspektionen (DI)
    • Nya granskningar
  • EFRAG
    • Internationella redovisningsregler på väg till EU och Sverige
  • Rådet för finansiell rapportering (RFR)
    • Årlig bevakning | Remissvar till IASB
  • Bokföringsnämnden (BFN)
    • Remiss uppdaterad vägledning ”Fusioner”
  • Srf konsulterna
    • Uppdatering Srf U 8 om kortfristiga och långfristiga skulder
  • BAS-kontogruppen
    • Nytt nummer av Bulletinen
  • Statistiska Centralbyrån (SCB)
    • Dags för prisbasbeloppet 2020
  • Riksbanken
    • Reporäntan oförändrad – Kronan stärktes
  • EU
    • Handelsavtal med Mercosur, Vietnam, Japan

 

Ekonominyheter del 2 – Rättsfall

Rättsfall i urval för dig företagare. Vi berättar om de senaste rättsfallen inom redovisning och beskattning. Inte minst tipsar vi om fallgroparna du inte ska ramla i. Du blir fullt uppdaterad med det senaste om vad som går bra att göra och vad som bör undvikas. I filmen berättar vi också vilka nyheter som täcks av fördjupande artiklar här på hemsidan. Ur innehållet:

  • Återställande av försutten tid
    • Överklagande via post 1 dag före sista dagen underkändes
    • Överklagande via e-post 1 dag före sista dagen godkändes
  • Bokföringsbrott
    • Ingen årsredovisning avlämnad
  • Rättvisare skatteprocess
    • Rapport efter översyn
  • Fastigheter
    • Direktavdrag trots standardhöjning
  • Förmåner
    • Gräns för skattefritt friskvårdsbidrag
  • Handelsbolag
    • Avdrag vid avveckling nekades (justerad anskaffningsutgift, JAU)
  • Kapitalinkomster
    • Ingen kvittning mellan åren
  • Moms
    • Utlandskurser (Srf-målet)
    • Lokalanpassning
  • Uttagsbeskattning
    • Bortskänkt varulager vid avveckling
  • Skatterättsnämnden
    • Inget förhandsbesked för redan genomförda transaktioner
    • Maj och juni 2019
  • Specialdomstolar
    • Arbetsdomstolen juni 2019

 

Vår YouTube-kanal

Här kommer du till filmerna.

Missa ingenting, prenumerera på vår kanal och bli den förste att veta när nya filmer har lagts upp!

 

Sommaruppehåll för ekonominyheterna

Månadens Nyheter gör nu semesteruppehåll, vi ses igen i början av september.

Men RedovisningsHuset är tillbaka redan den 5 augusti, efter semesteruppehåll från 15 juli till 2 augusti. Vi önskar dig en trevlig och stärkande semester!

 

Kontakta oss om ekonominyheter

Påverkar nyheterna dig och ditt företag? Kontakta oss så hjälper vi dig att reda ut begreppen i just din situation!

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du abonnerar med paketpris – och den löpande rådgivningen ingår!

Nya lagar nästa månad
Nya lagar nästa månad (bild: Wikimedia Commons)

Den 1 augusti 2019 börjar ett par nya lagar om sänkta arbetsgivaravgifter att gälla.

  • Förlängt växa-stöd från 12 till 24 månader
    • Stödet går till företag som gör sin första anställning
    • Förlängningen kommer att gälla retroaktivt, redan för anställningar som började den 1 mars 2018 och senare
    • Vi beskriver nyheten i artikeln Växa-stödet förlängt för den först anställde
  • Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om hur de nya lagarna påverkar dig

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om vad de nya lagarna innebär för dig.

Friskvårdsbidrag är skattefritt upp till 5 000 kr per person och år
Friskvårdsbidrag är skattefritt upp till 5 000 kr per person och år (Bild: Danielle Cerullo, Unsplash)

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nu slagit fast att ett friskvårdsbidrag på 6 500 kr går över gränsen för vad som kan vara en skattefri förmån. Därmed kan vi utgå från att gränsen från Skatteverket (SKV) på 5 000 kr är vad vi bör hålla oss till.

 

Skattefri friskvårdsförmån på rätt sätt

Personalvårdsförmåner är skattefria under följande förutsättningar.

  • Mindre värde
  • Enklare åtgärder
  • Riktar sig till hela personalen

Hit hör bland annat friskvård. Företaget kan bekosta friskvård på två sätt.

Naturaförmån: Företaget tecknar avtal hos t.ex. ett gym och erbjuder alla anställda fri träning där.

Bidrag: Företaget lämnar ett friskvårdsbidrag där den anställde själv bestämmer vilka aktiviteter man vill använda bidraget till.

Det är det senare alternativet, friskvårdsbidrag, detta handlar om.

Vi har tidigare beskrivit ett ställningstagande från SKV om kraven för att ett bidrag ska vara skattefritt.

SKV säger bland annat att gränsen för vad som är ett friskvårdsbidrag av ”mindre värde” går vid 5 000 kr per person och år. Om arbetsgivaren erbjuder ett högre belopp än 5 000 kr i friskvårdsbidrag så ska de anställda bli förmånsbeskattade för den delen av bidraget de använder över gränsen 5 000 kr. Den här gränsen gäller alltså friskvård när den anställde väljer aktivitet själv inom bidraget.

 

Rättsfallet

I en skattetvist så är SKV part i målet och det är inte alltid de får rätt. Nu har dock gränsdragningen för vad som är friskvårdsbidrag av mindre värde blivit prövad i HFD, som går på samma linje som SKV.

En person X arbetar på ett företag som ger personalen friskvårdsbidrag på upp till 6 500 kr per person och år mot kvitto. X vill använda bidraget till dels ett års medlemskap hos ett klättercenter (5 400 kr), dels ett gymkort (1 100 kr). X ansökte om förhandsbesked från Skatterättsnämnden, som kom fram till att hela bidraget på 6 500 kr är en skattefri förmån.

Förhandsbeskedet överklagades dock till HFD, som nu har kommit fram till det motsatta. Ett friskvårdsbidrag på 6 500 kr är inte av mindre värde, därför är det en skattepliktig förmån.

 

Våra kommentarer om friskvårdsbidrag

Frågan är hur mycket som är skattepliktigt. Hela beloppet? Det säger inte HFD något om. SKV däremot säger ju i sitt ställningstagande att det är det använda beloppet över 5 000 kr som de anser vara skattepliktigt. Det innebär i det här fallet att 1 500 kr blir en skattepliktig förmån (6 500 kr – 5 000 kr).

Vi har också kvar möjligheten till naturaförmån, att företaget erbjuder t.ex. ett gymkort som företaget har betalat för. Då skulle 6 500 kr kunna godkännas som skattefritt. Dessutom kan förmånerna kombineras, så att företaget erbjuder friskvård både som naturaförmån och som bidrag, t.ex. med 6 500 kr plus 5 000 kr. Då är vi uppe i 11 500 kr skattefritt. Reglerna skulle kunna vara enklare…

Tänk också på att friskvårdsbidrag är en skattefri förmån för anställda. Det innebär att näringsidkare som har enskild näringsverksamhet eller är delägare i handelsbolag inte kan få denna skattefria förmån, fast de anställda i deras företag får det. Lagstiftaren har inte visat någon vilja att rätta till denna orättvisa ännu.

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om friskvårdsbidrag i ditt företag

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om hur du kan utforma friskvårdsarbetet i just ditt företag. Tänk på att du själv bestämmer om du vill införa t.ex. ett friskvårdsbidrag och hur stort det i så fall ska vara. Gränserna vi berättar om här är maximala belopp och företaget kan naturligtvis välja att tillämpa lägre belopp.

Referenser

  • Dom från HFD 2019-06-20, mål nr 6561-18
  • Ställningstagande från SKV 2018-01-24 Friskvårdsbidrag – när de anställda själva får välja, Dnr 202 39595-18/111
Förslag om reseavdrag för avstånd i stället för faktiska kostnader
Förslag om reseavdrag för avstånd i stället för faktiska kostnader

Den statliga Reseavdragskommittén har lämnat sitt förslag till ny utformning av reseavdrag till regeringen i dag, den 26 juni 2019.

  • Skattelättnad för arbetsresor – En avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor (SOU 2019:36)

I en artikel från den 29 december 2017 berättade vi om regeringens uppdrag till utredningen.

 

En ny skattereduktion i stället för reseavdrag

Utredningen föreslår ett nytt system för reseavdraget. En ny skattereduktion ska ersätta det nuvarande avdraget för arbetsresor (resor mellan bostaden och arbetsplatsen) från och med år 2021.

Utredningsförslaget har inte sänts ut på remiss ännu. Fyra av utredningens experter framför avvikande åsikter i tre särskilda yttranden i utredningen. Kritiska röster har också redan höjts i media. Det är alltså inte säkert att en lagändring kommer att se ut som utredningens förslag. Vi väljer dock att berätta om huvuddragen från utredningen redan nu, eftersom du säkert kommer att höra en hel del i den allmänna debatten framöver.

  • Uppdatering 2019-07-02: Regeringen meddelade i dag att förslaget har sänts ut på remiss 2019-06-28.

 

Nytt förslag till reseavdrag i elva punkter

Cirka 200 000 personer av de som kan göra reseavdrag i dagens system kommer att förlora möjligheten i det nya systemet. Kommer du att bli en av dem? Räkna på hur förslaget slår för just dig enligt de följande punkterna.

  1. Avskaffa dagens avdrag för resekostnader
  2. Inför en skattereduktion införs längre arbetsresor
  3. Ge skattereduktion för den delen av arbetsresorna som är mellan 30 och 80 km enkel väg
  4. Beräkna skattereduktion för det faktiska antalet resdagar under året, men bara för minst 60 och högst 210 dagar
  5. Minska skatten med 60 öre per km oavsett färdmedel
  6. Kompensera bristfällig kollektivtrafik med ytterligare skattereduktion med ett fast belopp på 20 kr per resdag (30-79 km enkel resa) och ett rörligt belopp på 60 öre per km (80-150 km enkel resa)
  7. Ge skattereduktion för den delen av arbetsresorna som är mellan 10 och 150 km enkel väg för skattskyldiga som måste använda bil på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning
  8. Kompensera bristfällig kollektivtrafik med ytterligare skattereduktion på 30 % av skäliga infrastrukturavgifter (väg-, bro- eller färjeavgifter) under arbetsresor för den delen av årets totala utgifter som överstiger 8 000 kr
  9. Avskaffa avdraget för trängselskatt
  10. Kontrollera avdragen genom krav på arbetsgivaren att lämna uppgift om arbetsplatsens adress i arbetsgivardeklarationen
  11. Det nya systemet ska börja gälla den 1 januari 2021

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om effekterna för företaget och dig själv

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om dina reseavdrag. Tänk bara på att än så länge har vi endast ett utredningsförslag. Remissomgången och den allmänna debatten kan medföra förändringar innan vi ser en ny lagstiftning!

Många arbetar allt högre upp i åldrarna, här illustrerat av medlemmarna i Rolling Stones som med råge passerat LAS-åldern
Många arbetar allt högre upp i åldrarna, här illustrerat av medlemmarna i Rolling Stones som med råge passerat LAS-åldern (Bild: Wikimedia Commons)

Riksdagen har beslutat att förlänga anställningsskyddet (LAS-åldern) från 67 till 69 års ålder. Förlängningen görs i två steg. Den 1 januari 2020 höjs åldersgränsen till 68 år och den 1 januari 2023 till 69 år.

 

Medellivslängden ökar och därmed LAS-åldern

Vi lever i genomsnitt allt längre. Medellivslängden har ökat 2,8 år sedan dagens pensionssystem skapades under mitten av 1990-talet. Det medför att vi behöver finansiera allmän pension till fler personer och under en längre tid. Samtidigt är nivån på den allmänna pensionsinkomsten låg för många människor. Det kan därför bli allt viktigare för de som kan att arbeta längre och gå i pension senare, och därmed få en högre pension.

För att underlätta ett längre arbetsliv blir nu anställningsskyddet förlängt. När en anställd passerar LAS-åldern kan arbetsgivaren säga upp den anställde utan saklig grund, men inte tidigare. I dag går den gränsen vid 67 år, men nästa år höjs alltså gränsen till 68 år och 2023 till 69 år. Då kommer ingen under 68 och senare 69 år att kunna bli av med sin anställning på grund av åldern.

Efter 2023 ökar LAS-åldern i takt med förändringen av den nya riktåldern.

 

Riktålder kommer att styra tidpunkter för pension

I dag är gränsen för att gå i allmän pension 65 år, men vi har möjlighet att gå i pension redan från 61 år mot en lägre pensionsinkomst. Dessa två fasta åldersgränser ska successivt bli högre de närmaste åren, för att därefter styras av en riktålder som blir omräknad i takt med att medellivslängden ökar. Riktåldern kommer också att styra åldersgränsen för rätten att ha kvar sin anställning. På så sätt blir LASåldern synkroniserad med gränserna för att gå i pension.

Regeringens tidplan ser ut så här.

  • År 2020
    • Lägsta ålder för allmän pension ökar från 61 år till 62 år
    • Normal ålder för allmän pension och lägsta ålder för garantipension är 65 år
    • LAS-åldern ökar från 67 år till 68 år
  • År 2023
    • Lägsta ålder för allmän pension ökar från 62 år till 63 år
    • Normal ålder för allmän pension och lägsta ålder för garantipension ökar från 65 år till 66 år
    • LAS-åldern ökar från 68 år till 69 år
  • År 2026
    • Lägsta ålder för allmän pension ökar från 63 år till 64 år
    • Normal ålder för allmän pension och lägsta ålder för garantipension ökar från 66 år till riktåldern, ca 67 år
    • LAS-åldern ändras från 69 år till att vara kopplad till riktåldern

Riksdagen planerar att besluta om införandet av riktåldern den 16 oktober 2019. Beslutet ska gälla från och med år 2020.

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om din pensionsplanering

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om din pensionsplanering!

Sjukvårdsförsäkring 60 % skattepliktig enligt ny schablon
Sjukvårdsförsäkring 60 % skattepliktig enligt ny schablon (Bild: Pixabay)

När företaget betalar en sjukvårdsförsäkring, som innehåller både skattepliktiga och skattefria insatser, blir förmånen för den anställde 60 % av försäkringspremien enligt en ny schablon från Skatteverket (SKV).

 

Privat sjukvård är skattepliktig sedan 2018

Den 1 juli 2018 blev förmån av privat sjukvård skattepliktig, efter att tidigare ha varit skattefri (se t.ex. vår artikel Slopad förmån av hälso- och sjukvård beslutat). Sedan dess är försäkringspremier för privat sjukvård skattepliktig. Normalt sett är förmånens värde samma som företagets kostnad för försäkringspremien.

Men hur stor är förmånen om försäkringen innehåller både skattefria och skattepliktiga moment? Då ska en proportionering göras. Här måste företaget och den anställde göra en bedömning för varje försäkring, vilket har sina svårigheter. Därför får vi nu en schablon att hålla oss till.

 

Sjukvårdsförsäkring värderad enligt schablon

Försäkringsföretagens branschorganisation Svensk Försäkring (SF) har gjort en utredning av hur mycket de fyra största medlemsföretagen har betalat under 2016-2018, fördelat på skattepliktiga och skattefria insatser. SF har kommit fram till att i genomsnitt 60 % av utbetalningarna gäller insatser av skattepliktig karaktär för den som har förmån av fri sjukvårdsförsäkring.

SKV har nu godtagit utredningen från SF. SKV uttalar följande i ställningstagandet Beräkning av sjukvårdsförsäkringsförmån från den 10 juni 2019.

”Den skattepliktiga förmånen av en sjukvårdsförsäkring som omfattar både skattepliktiga och skattefria insatser kan schablonmässigt beräknas till 60 procent av försäkringspremien.

Om en försäkringsgivare eller arbetsgivare anser att den skattepliktiga delen av premien är lägre än 60 procent, ska den beräknade fördelningen dokumenteras och vid förfrågan kunna visas upp för Skatteverket.”

 

Du får avvika från schablonen

Försäkringar kan se olika ut så ställningstagandet från SKV är inte tvingande. Därför öppnar SKV för att om du har en sjukvårdsförsäkring som täcker mindre än 60 % privata insatser så ska din förmån också vara mindre än 60 %.

Försäkringsföretagen kommer med all säkerhet att anpassa sin information om den skattepliktiga förmånen efter det här ställningstagandet. Är du osäker så är det dock enklast att fråga försäkringsföretaget. Visar det sig att förmånen ska vara lägre än 60 % är det viktigt att du ber om skriftlig bekräftelse och spar den. Du behöver visa upp den dokumentationen ifall SKV skulle ställa frågor i framtiden.

Ställningstagandet från SKV har inget datum för ikraftträdande. Det tolkar vi som att du kan tillämpa schablonen från den 1 juli 2018, då förmån av privat sjukvård blev skattepliktig. Får du fram att redan beskattade förmåner är för höga kan du i så fall begära omprövning. Det är värt besväret om det handlar om väsentliga belopp.

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om förmån av sjukvårdsförsäkring i ditt företag

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om beräkningen av förmånen för sjukvårdsförsäkringarna i ditt företag. Vi kan hjälpa dig i kontakten med ditt försäkringsföretag!

Högre skatteintäkter med slopad värnskatt
Högre skatteintäkter med slopad värnskatt (Bild: Pixabay)

Den 19 juni 2019 sände regeringen ut förslaget om slopad värnskatt på remiss. Värnskatten ska upphöra den 1 januari 2020, alltså från och med nästa inkomstår.

Slopad värnskatt är en konsekvens av januariavtalet mellan S, C, L och MP, från den 11 januari 2019. Stefan Löfven (S) har uttalat att för honom är slopandet av värnskatten den smärtsammaste punkten i januariavtalet. Nu är det dock dags att fullfölja avtalet.

 

Skatt i tre steg

Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet blir idag beskattade med tre inkomstskatter.

  1. Kommunal inkomstskatt
  2. Ordinarie statlig inkomstskatt
  3. Extra statlig inkomstskatt (värnskatt)

Kommunal inkomstskatt betalas för inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. 2019 börjar kommunalskatten på årsinkomster över en gräns som varierar något med din ålder och vilken kommun du bor i. Gränsen för en person under 65 år som bor i Södertälje kommun går vid ca 63 000 kr för inkomster under 2019.

Statlig inkomstskatt tas ut sedan 1991 (1990 års skattereform) med 20 % av inkomster över en nedre brytpunkt. 2019 börjar statlig skatt på årsinkomster över 504 400 kr för personer under 65 år, och över 547 500 kr för personer som är 65 år och äldre.

Extra statlig inkomstskatt (värnskatt) tas ut med 5 % av inkomster över en övre brytpunkt. 2019 börjar värnskatten på årsinkomster över 703 000 kr för personer under 65 år, och över 733 300 kr för personer som är 65 år och äldre. Det är denna skatt som nu blir borttagen.

Beloppen är hämtade från vår sida Inkomststegen, som vi uppdaterar varje år. Här hittar du viktig och intressant information om vad det innebär att ha just din årsinkomst.

 

Tillfällig värnskatt blev permanent

1990 års skattereform förutsatte inkomstbeskattning i två steg, kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt. Det var då den statliga skatten på 20 % blev införd.

1995 kom en tillfällig höjning av den statliga skatten, från 20 % till 25 %, för att öka statens inkomster i ett svårt budgetläge. Höjningen gick under namnet Värnskatt i dagligt tal. Höjningen var tidsbegränsad till att gälla fyra inkomstår, 1995-1998.

Inkomståret 1999 blev dock den tillfälliga värnskatten permanent, genom införandet av den övre skiktgränsen. Innan dess hade vi bara en skiktgräns, den nedre där statlig inkomstskatt började. Ändringen 1999 innebar visserligen att den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen blev återställd till 20 %, men samtidigt började man ta ut 5 % extra statlig inkomstskatt på inkomster över den övre skiktgränsen. I praktiken samma sak som med den tillfälliga skattehöjningen under åren 1995-1998.

 

Hälsosam återgång till skattereformen

Genom att ta bort den övre skiktgränsen, och därmed den extra skatten på 5 %, återgår vi alltså principerna för 1990 års skattereform.

Att värnskatten blir slopad välkomnas av många kritiker. Flera nationalekonomer och forskare framför att statens inkomster ökar med sänkt marginalskatt, alltså att vi får en dynamisk effekt. Med sänkt skatt ökar viljan att tjäna mer och därmed ökar de totala skatteintäkterna för staten. Även regeringen medger detta i sin konsekvensanalys, där de räknar med att reformen blir åtminstone självfinansierande. Regeringen bedömer alltså att på sikt kommer inkomstskatterna att öka minst lika mycket som det kostar att ta bort intäkten från värnskatten.

Regeringen ser fördelar även för företagen med slopad värnskatt.

”Förslaget leder till att det i viss utsträckning kommer löna sig mer för den enskilde att utbilda sig, både genom att välja högre utbildning men också vidareutbildningar. Det kan innebära att det på längre sikt blir lättare för företagen att få tag i utbildad arbetskraft. Förslaget kan också stärka svenska företags och Sveriges konkurrenskraft när det gäller att attrahera kvalificerad internationell arbetskraft.”

Kvar har vi bilden av värnskatten som en symbolskatt, som i själva verket har kostat pengar för samhället.

Nu förs debatten om att i ett nästa steg slopa den statliga inkomstskatten helt, så att vi bara har kommunal inkomstskatt. Det går i flera sammanhang under benämningen ”platt skatt”. Här har vi dock inga konkreta lagförslag på gång i dagsläget.

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om vad slopad värnskatt kan betyda för dig

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om din inkomstplanering!