Mellan den 17:de juli till den 4:de augusti har vi semesterstängt.
Den 7:de augusti öppnar vi 07:30 som vanligt igen.
Vi önskar er alla en trevlig sommar och en skön semester.
Bostadsrättsföreningar får nya redovisningsregler
”Utredningen om stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden” föreslår ändringar av bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar, ekonomiska planer med mycket mer.
Vi beskriver här de nu gällande metoderna för avskrivningar och sedan vilka förslag utredningen lämnar, dels om avskrivningar men även om andra delar av årsredovisningen. Förslagen utmynnar i att Bokföringsnämnden (BFN) bör ta fram en särskild vägledning om årsredovisningar för bostadsrättsföreningar.
Men först tidplanen för ändringarna.
Tidplan
Betänkandet lämnades till Justitiedepartementet redan den 26 april 2017, men först den 14 juni 2017 sändes det ut på remiss. Remisstiden går ut den 1 oktober 2017.
När remissvaren har analyserats ska regeringen ta fram en lagrådsremiss där förslaget granskas lagtekniskt. Därefter avlämnar regeringen en proposition till riksdagen för beslut.
Utredningen föreslår att de nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019, eller närmare bestämt för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2019 och senare.
En av utredningens experter har framfört avvikande uppfattningar i ett särskilt yttrande. Vi får också se vad som kommer fram i remissomgången.
Dagens avskrivningar för bostadsrättsföreningar
Mindre företag får tillämpa regelverket K2 från Bokföringsnämnden (BFN) när årsredovisningen upprättas. Många bostadsrättsföreningar har valt att tillämpa K2, som är ett förenklingsregelverk.
Enligt K2 ska föreningens byggnad skrivas av med en procentsats som speglar byggnadens bedömda livslängd. Reparationer och underhåll kostnadsförs det år åtgärderna vidtas. Stora åtgärder, till exempel stambyte eller fasadrenovering, blir därmed kännbara kostnader i det årets resultaträkning.
Större företag ska tillämpa regelverket K3 från BFN när årsredovisningen upprättas. Alla större bostadsrättsföreningar måste därmed tillämpa K3, som är huvudregelverket.
Enligt K3 ska föreningens byggnad skrivas av per komponent. En byggnad ska delas in i sina väsentliga komponenter och varje sådan komponent ska skrivas av över sin bedömda livslängd. Typiska komponenter brukar vara stomme, fasad, tak, hissar och stammar. Reparationer kostnadsförs, liksom enligt K2, men stora åtgärder redovisas som utbyte av komponent. När till exempel stambyte görs bokförs eventuellt kvarvarande värde för den gamla stammen som om den utrangeras, med en kostnad som följd, och investeringen i den nya stammen tas upp som en ny komponent som börjar avskrivas enligt en ny plan.
Resultatet påverkas därmed väsentligt mycket mindre vid komponentavskrivningar enligt K3 än vid kostnadsföring av underhåll enligt K2.
Enligt både K2 och K3 ska dessutom kostnaderna kunna pareras genom att fonden för yttre underhåll används, men det förutsätter att tillräckligt stora avsättningar har gjorts tidigare.
Enhetlig information om bostadsrättsföreningar
Utredningen föreslår flera ändringar som syftar till att ge bättre information i årsredovisningen. Reglerna ska bli mer enhetliga, så att olika föreningar kan jämföras på ett bättre sätt än idag. Informationen ska också göra det möjligt att bedöma den framtida utvecklingen av medlemmarnas årsavgifter.
- Bostadsrättsföreningar alltid ska göra komponentavskrivningar
- Se föregående avsnitt om K2 respektive K3
- Om ledningen väljer att låta föreningen gå med förlust ska en upplysning lämnas i årsredovisningen om tankarna bakom det
- Föreningens årsredovisning ska innehålla en kassaflödesanalys
- Är idag frivilligt i K2 men obligatoriskt i K3
- Föreningens årsredovisning ska innehålla nyckeltal som är relevanta för fastighetsekonomin
- Årsavgift/kvadratmeter (kvm)
- Avskrivningar och underhållsavsättningar/kvm
- Skuldsättning/kvm
- Räntekänslighet
- Energikostnad/kvm
- BFN bör få i uppdrag av regeringen att ta fram en vägledning för årsredovisningar i bostadsrättsföreningar
Kontakta oss om din förening
Tala gärna med din kontaktperson hos oss om hur redovisningen i din bostadsrättsförening ser ut. Kan ni få jämnare resultatutveckling redan nu genom att frivilligt gå över till K3 och komponentavskrivning? Om ni använder K2, ska ni använda den frivilliga möjligheten i K2 att ta med en kassaflödesanalys i årsredovisningen? Vad blir bäst för era medlemmar och för kommande köpare?
Skärpt amorteringskrav på remiss
Uppdatering 2017-12-11: Amorteringskrav för höga skulder beslutat den 30 november 2017.
Uppdatering 2017-11-13: Finansinspektionen har överlämnat förslaget till regeringen för beslut.
Finansinspektionen har idag den 22 juni 2017 sänt ut ett komplett förslag till nya regler om skärpt amorteringskrav på remiss.
Nuvarande regler tar sikte på bostäder med hög belåningsgrad (bolån på mer än 50 % av marknadsvärdet).
De nya reglerna innebär ytterligare amortering för hushåll med hög skuldkvot (bolån på mer än 4,5 gånger bruttoinkomsten). Vi har beskrivit förslaget i artikeln Amorteringskrav skärps för höga skulder.
Tidplan för skärpt amorteringskrav
Remisstiden går ut den 8 september 2017. Därefter ska Finansinspektionen bearbeta synpunkterna och lämna ett färdigt förslag till regeringen.
För tre veckor sedan nämnde Finansinspektionen att de nya reglerna skulle börja gälla ”i början av 2018”. Det har nu preciserats till den 1 januari 2018, förutsatt att förslaget leder till beslut.
Uppdatering 2017-10-20: Senareläggning av det skärpta amorteringskravet.
Kontakta oss om din lånesituation
Tala gärna med din kontaktperson hos oss om hur din lånesituation ser ut. Kan du minska din privata belåning genom resultatplanering och inkomstplanering?
Ränteavdrag slopas för företag – nästan
100 000 kr (OBS blev 5 miljoner kr!), det är det högsta avdraget ett företag får göra per år för ett negativt finansnetto (ränteintäkter minus räntekostnader) om regeringens förslag leder till lagstiftning. Syftet är att förhindra skatteplanering med ränteavdrag, framför allt internationellt.
Ränteavdraget slopas alltså inte helt, men för företag med hög belåning och lågt resultat kommer det att kännas så i praktiken.
- Uppdatering 2018-06-18: Nya skatteregler för företag beslutade
- Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21): Upp till 5 000 000 kr
- Här hittar du vår sammanfattning av ändringarna i lagrådsremissen
- Begränsade ränteavdrag men med stora ändringar
Vi har också uppdaterat denna artikel med ändringarna i respektive avsnitt. På så sätt får du in allt i sitt sammanhang.
- Uppdatering 2018-05-04: Nya skatteregler för företag – Nu är propositionen här
Många skatteregler ändras
Det handlar om regeringens omfattande promemoria Nya skatteregler för företagssektorn. Det centrala är förslagen om begränsningar av ränteavdrag, men många andra områden berörs också. I den här artikeln berättar vi om följande.
- Tidplan
- Flera begränsningar av ränteavdrag
- Sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt
- Ränteavdrag mellan flera länder förbjuds
- Skatteregler för leasing införs
- Högre avskrivning i början för nyproducerade hyreshus
- Dyrare periodiseringsfonder
- Tillfällig begränsning av underskottsavdrag
- Kontakta oss om hur du bör förbereda dig
Tidplan
Promemorian sändes ut på remiss igår den 20 juni 2017. Remisstiden går ut den 26 september 2017. Reglerna är tänkta att börja gälla för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2018 och senare, med särskilda övergångsregler för förlängda räkenskapsår vid den tidpunkten.
Vi har flera gånger tidigare berört den politiska osäkerheten i år inför höstens budgetbeslut. Du bör dock känna till vad som är på gång och förbereda dig på hur just ditt företag påverkas om reglerna beslutas enligt förslaget.
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21): De nya reglerna börjar gälla ett halvår längre fram, för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2019 och senare.
Flera begränsningar av ränteavdrag
Denna del av promemorian gäller aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag/kommanditbolag med en eller flera juridiska personer som delägare. Reglerna om ränteavdrag påverkas därmed inte för handelsbolag som bara haft fysiska personer som delägare hela året, inte heller för enskilda näringsidkare.
Lagförslaget inriktar sig på negativa räntenetton, alltså bokslut med högre avdragsgilla räntekostnader än skattepliktiga ränteintäkter. Skattefria räntor såsom ränta på skattekonto påverkas inte.
Vad som är avdragsgillt kommer att få beräknas i flera steg. Beträffande steg två har regeringen lämnat två alternativa förslag (EBIT och EBITDA), men det blir bara ett av dem som kommer att gälla.
- Räntekostnader dras av mot ränteintäkter
- Om det finns kvar ett negativt räntenetto får det dras av upp till
- I första hand: 35 % av EBIT (skattepliktigt resultat före räntor och skatt)
”Earnings Before Interest and Tax” - I andra hand: 25 % av EBITDA (skattepliktigt resultat före räntor, skatt och avskrivningar)
”Earnings Before Interest and Tax, Depreciation and Amortization”
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21): 30 % av EBITDA - Eller: Upp till 100 000 kr (förenklingsregel)
För företag i intressegemenskap gäller beloppet 100 000 kr totalt för alla företagen, så fort ett av företagen använder förenklingsregeln
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21): Upp till 5 000 000 kr
- I första hand: 35 % av EBIT (skattepliktigt resultat före räntor och skatt)
- Om det fortfarande finns kvar ett negativt räntenetto får det dras av hos ett annat företag i samma intressegemenskap som har positivt räntenetto, men bara upp till det företagets positiva räntenetto
- Om det negativa räntenettot bara kan dras av delvis får det kvarstående räntenettot sparas i upp till sex år
- Nästa år görs i första hand avdrag med eventuellt negativt räntenetto för innevarande år, därefter görs avdrag för kvarstående räntenetton med det äldsta kvarstående räntenettot först
- Summan av avdragen ska varje år rymmas inom utrymmen som beräknas enligt steg 2
- Kvarstående räntenetton upphör att gälla om företaget överlåts till ett nytt ägarföretag, för att förhindra handel med kvarstående räntenetton (det förvärvande företaget får dock behålla sina egna kvarstående räntenetton)
Sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt
Följande gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar.
- Bolagsskatten sänks från 22 % till 20 %, som en kompensation för begränsningarna av ränteavdragen
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21):
Sänkning 1 (till 21,4 %) för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2019 och senare
Sänkning 2 (till 20,6 %) för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2021 och senare
Följande gäller handelsbolag/kommanditbolag och enskilda näringsidkare.
- Expansionsfondsskatten sänks på motsvarande sätt, också från 22 % till 20 %
- Gamla avsättningar, som ju gjorts till 22 %, återförs automatiskt vid skatteberäkningen och sätts samtidigt av till 20 %
- Det innebär en återbetalning på netto 2 % av expansionsfonden
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21):
Sänkning till 20,6 % för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2021 och senare
Ränteavdrag mellan flera länder förbjuds
Ränteavdrag förbjuds mellan företag i olika länder, som är i intressegemenskap och som lyder under olika skatteregler i respektive land.
Förbudet tar sikte på gränsöverskridande skatteplaneringar som utnyttjar att företag och finansiella instrument beskattas olika mellan länderna, så kallad hybrid missmatchning.
Skatteregler för leasing införs
Begränsningarna för ränteavdrag kan kringgås genom att företaget leasar tillgångarna i stället för att låna kapital och köpa dem. Det vill regeringen täppa till genom att införa särskilda skattemässiga leasingregler som ska gälla alla aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag.
- Finansiella leasingavtal
- Leasingavtal där ekonomiska risker och fördelar överförs från leasegivaren till leasetagaren – i praktiken ett köp
- Leasetagaren ska redovisa leasingobjektet som en tillgång och göra avskrivningar på det, samt redovisa en skuld för kommande leasingavgifter
- Varje leasingavgift ska fördelas på amortering och ränta
- Fungerar i K3 (större företag) och RFR 2 (noterade företag), är frivilligt i juridisk person idag men blir obligatoriskt enligt promemorian
- Fungerar inte i K2 (mindre företag), men här hänvisar promemorian till Bokföringsnämnden (BFN) att lösa problemet
- Operationella leasingavtal
- Leasingavtal där leasegivaren behåller ekonomiska risker och fördelar – i praktiken en hyra utan övertagande av äganderätten i sikte
- Leasetagaren redovisar ingen tillgång och gör inga avskrivningar, redovisar inte heller någon skuld
- Varje leasingavgift kostnadsförs löpande (undantag för första förhöjda hyror)
- Fungerar i K2, K3 och RFR 2
Företag med en sammanlagd leasingskuld under 3 miljoner kronor behöver inte tillämpa reglerna för finansiella leasingavtal utan kan hantera alla avtal som om de vore operationella avtal.
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21): Förenklingsregeln ändras från att avse sammanlagd leasingskuld till att avse sammanlagd leasingavgift, vilket är lättare att beräkna. Beloppet ändras samtidigt, så att fribeloppet nu är sammanlagd leasingavgift under 1 miljon kronor per år, i stället för sammanlagd leasingskuld under 3 miljoner kronor per år.
Vår kommentar: Om de här skattereglerna införs så kommer de troligen att behöva ändras inom ett par år. Internationellt träder nämligen nya regler i kraft 2019 (IFRS 16 Leases) som säger att alla leasingavtal ska hanteras som om de vore finansiella avtal. Det lär införas även inom EU, åtminstone för noterade företag.
Högre avskrivning i början för nyproducerade hyreshus
Ränteavdragsbegränsningarna slår hårt mot nyproduktion av byggnader. Regeringen vill motverka negativa effekter på bostadsbyggandet och föreslår därför ett primäravdrag för byggnadstypen hyreshus.
Byggnader som taxeras som hyreshus får göra avdrag för avskrivningar med 2 % år, innebärande en avskrivningstid på 50 år.
Primäravdraget ska vara en extra avskrivning på 2 % under de första fem åren. Tillsammans med den ordinarie avskrivningen på 2 % blir alltså avskrivningen 4 % per år under de första fem åren, sedan sjunker den till 2 % resterande år. Totalt blir då avskrivningstiden 45 år i stället för 50 år.
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21): Primäravdraget ändras till att gälla de första sex åren i stället för fem år. Total avskrivningstid blir därmed 44 år i stället för 50 år.
Dyrare periodiseringsfonder
Aktiebolag och ekonomiska föreningar betalar idag bolagsskatt med 22 % av en schablonintäkt på ingående periodiseringsfonder x 72 % av statslåneräntan.
I promemorian föreslås ändringen att bolagsskatten ska betalas på en schablonintäkt för ingående fonder x 100 % av statslåneräntan.
Avsättningar till periodiseringsfond för räkenskapsår som börjar före den 1 juli 2018 minskar bolagsskatten med 22 %, medan de vid återföringen kommer att beskattas med 20 %. Därför ska just dessa ”gamla” fonder återföras med 110 % av avdraget.
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21): Återföring ska göras med 103-106 % av avdraget beroende på när avsättning och återföring görs.
Tillfällig begränsning av underskottsavdrag
Detta gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar.
För räkenskapsår som börjar den 1 juli 2018 eller senare ska underskott från tidigare år bara få dras av med 50 % av den skattepliktiga inkomsten före underskottsavdraget men efter justering för negativt räntenetto, kvarstående räntenetto och förändring periodiseringsfond.
Denna begränsning ska gälla 2 år framåt om ränteavdragen begränsas enligt EBIT-regeln, eller 3 år framåt om ränteavdragen begränsas enligt EBITDA-regeln. Särskilda regler införs för att motverka kringgående genom omläggning av räkenskapsåret.
Om en del av underskottsavdraget inte kan utnyttjas får det som idag sparas till kommande år, så inget avdrag går förlorat men det förskjuts delvis framåt.
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21): Förslaget om begränsning av avdrag för outnyttjade underskott dras tillbaka. Ingen begränsning av avdrag från gamla år alltså.
Kontakta oss om hur du bör förbereda dig
Tala med din kontaktperson hos oss om vad alla dessa förslag innebär för dig. Kan vi minska skuldsättningen i företaget? Kan vi minska periodiseringsfonderna innan de blir dyrare? Eller öka dem för att minska skatten och därmed belåningen? Finns det leasingavtal i verksamheten som bör öka eller minska? Kan vi utnyttja mer av befintliga underskottsavdrag?
Det kommer att vara nyttigt för dig att diskutera dessa saker och bestämma åtgärder, oavsett om förslagen leder till beslut i den här formen eller inte.
Framtidsfullmakt från 1 juli 2017
Vem får ta hand om dina angelägenheter om du själv inte kan längre? Det kan du bestämma i en framtidsfullmakt. Reglerna finns i en ny lag som gäller från den 1 juli.
Framtidsfullmakt för dig och dina nära
Det är tyvärr en realitet att många av oss kan tappa förmågan att bestämma viktiga saker, framför allt när vi blir äldre. Tidigare har det bara funnits alternativ som bygger på insyn och kontroll från samhället, där god man eller förvaltare utses för din räkning utan att du själv har kunnat bestämma vem som utses.
Nu finns också alternativet framtidsfullmakt, där du själv kan bestämma vem som ska företräda dig. Ett privat alternativ. Här kan du förordna någon som är nära dig och som du tycker är lämplig. På samma sätt kan dina närstående och nära vänner förordna dig om någon av dem skulle behöva hjälp.
Du upprättar framtidsfullmakten nu, medan du är frisk, men den börjar gälla först om du tappar förmågan att fatta egna beslut.
Ekonomiska och personliga angelägenheter
Med en framtidsfullmakt kan du planera för framtiden och behålla kontrollen över viktiga frågor, även om du själv har blivit oförmögen att fatta beslut. Det gäller både dina ekonomiska och personliga angelägenheter.
Ekonomiska angelägenheter kan vara enkla saker som löpande betalningar av räkningar och att handla. Det kan också vara större saker som att placera pengar, sälja egendom eller hyra en bostad.
Personliga angelägenheter handlar om ditt välbefinnande. Fullmakthavaren kan se till att du har lämpligt boende och får hemtjänst vid behov. Andra exempel är att hjälpa dig i kontakter med hälsovården och sjukvården, däremot inte besluta om åtgärder (se nedan).
Det finns några undantag, där beslut om personliga angelägenheter fortfarande måste fattas av dig även om fullmaktshavaren får hjälpa dig i kontakter med myndigheter och instanser.
- Åtgärder inom sjukvård, hälsovård och tandvård
- Skälet är att hänsyn måste tas till grundläggande friheter och rättigheter, i det här fallet skyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp
- Här pågår arbetet med särskild lagstiftning om framtidsfullmakter, grundat på ”Utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i vård, omsorg och forskning” (SOU 2015:80)
- Frågor av utpräglat personlig karaktär, exempelvis
- Ingå äktenskap
- Bekräfta faderskap
- Upprätta testamente
När börjar en framtidsfullmakt gälla?
Fullmakten börjar gälla när du blir varaktigt beslutsoförmögen. Beslutsoförmögen är enligt lagens förarbeten en person som ”på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser”.
Fullmaktshavaren avgör om och i så fall när du skulle bli beslutsoförmögen, men du skyddas av att ett sådant beslut kan överklagas i domstol.
Du kan också, om du vill, utse en särskild granskare som kan kan begära redovisning från fullmaktshavaren av hur uppdraget sköts. Även kommunens överförmyndare kan begära redovisning av uppdraget och ingripa om fullmaktshavaren skulle missköta uppdraget.
Att upprätta framtidsfullmakt
Lagens förarbeten påtalar att ”en framtidsfullmakt i likhet med ett testamente är en ensidig rättshandling som många gånger ska tillämpas utan att utfärdaren senare kan tillfrågas om sina avsikter”. Därför gäller liknande formkrav som för testamente, både vid upprättande och ändring av framtidsfullmakten.
- Du ska ha fyllt 18 år
- Du ska vara beslutsförmögen, alltså i stånd att fatta egna beslut
- Framtidsfullmakten ska vara skriftlig
- Det ska framgå att det är en framtidsfullmakt
- Det ska framgå vilka angelägenheter framtidsfullmakten reglerar
- Det ska framgå vad som ska gälla i övrigt
- Framtidsfullmakten ska bevittnas av två personer
- Bevittningen ska göras enligt samma regler som för testamentesvittnen
- Vittnena ska ha fyllt 15 år
- De ska förstå innebörden av bevittningen
- De får inte vara nära anhöriga till fullmaktsgivaren
- Fullmaktsgivaren kan inte bevittna sin egen framtidsfullmakt
När riksdagen fattade beslut om lagen om framtidsfullmakter lämnade de också en uppmaning till regeringen – inför möjligheten att upprätta framtidsfullmakter elektroniskt. Den möjligheten saknas idag.
Kombination vanlig fullmakt och framtidsfullmakt
Med en vanlig fullmakt kan du redan idag ge någon rätt att utföra begränsade uppgifter för din räkning. Fullmakt att hämta ut postförsändelser eller att företräda ett aktiebolag är vanliga exempel.
Det kan dock ifrågasättas om dessa fullmakter gäller om du blir beslutsoförmögen. I lagens förarbeten finns därför en rekommendation att kombinera vanliga fullmakter med en framtidsfullmakt. Nöj dig alltså inte med att du har täckt dagens behov med vanliga fullmakter.
Kontakta oss om din framtidsfullmakt
Tala med din kontaktperson hos oss om din framtidsfullmakt, eller boka tid direkt hos vår jurist Åsa Ljungnér.
Nyhetsbrev 36 ute nu
Viktig och lönsam information för dig företagare – Alla som prenumererar på vårt nyhetsbrev fick igår (2017-06-15) färsk information och nya tips.
Nyhetsbrev med innehåll
Skärpta 3:12-regler | Arbetsgivardeklaration per person månadsvis | Bilförmånsändringar | Skärpt amorteringskrav för höga lån | Växa-stöd
Gratis abonnemang
Se nyhetsbrevet Här om du inte redan har fått det. Anmäl dig i så fall för gratis abonnemang!
Amorteringskrav skärps för höga skulder
Uppdatering 2017-12-11: Amorteringskrav för höga skulder beslutat den 30 november 2017.
Uppdatering 2017-11-13: Finansinspektionen har överlämnat förslaget till regeringen för beslut.
Uppdatering 2017-10-20: Senareläggning av det skärpta amorteringskravet.
Uppdatering 2017-06-22: Skärpt amorteringskrav på remiss.
Finansinspektionen (FI) föreslog den 31 maj 2017 skärpt amorteringskrav för privatpersoner som tar höga bolån jämfört med sin årsinkomst. Skärpningen ska gälla nya bolån och består i att extra amortering ska göras med 1 % av det nya bolånet. FI vill att skärpningen ska gälla från ”början av 2018”, vilket blev den 1 mars 2018 i det slutliga förslaget och i regeringens beslut.
Höga bolån
Med höga bolån menar FI bolån som är 4,5 gånger högre än årsinkomsten eller mer.
- Exempel högt bolån
- Du har årsinkomst 300 000 kr brutto, dvs. innan skatteavdraget är gjort (motsvarar en månadslön på 25 000 kr brutto)
- Om ni är två i hushållet som delar på bolånet räknas bådas årsinkomster, t.ex. 600 000 kr i sammanlagd årsinkomst (300 000 kr x 2 om båda råkar ha lika hög årsinkomst)
- Om ditt bolån blir högre än 1 350 000 kr (300 000 kr x 4,5) efter 2017 är det ett högt bolån
- Om ni är två i hushållet som delar på bolånet så gäller förslaget bolån högre än 2 700 000 kr (sammanlagd årsinkomst 600 000 kr x 4,5)
- Du har årsinkomst 300 000 kr brutto, dvs. innan skatteavdraget är gjort (motsvarar en månadslön på 25 000 kr brutto)
Totalt amorteringskrav
Dagens regler – belåningsgrad
Dagens regler tar sikte på belåningsgraden, bolånets storlek i förhållande till bostadens marknadsvärde.
Bolån ska amorteras med 2 % per år ner till 70 % av marknadsvärdet och därefter 1 % per år ner till 50 % av marknadsvärdet. När lånet understiger 50 % av marknadsvärdet krävs ingen amortering enligt FI:s regler, men banken kan ändå ha amorteringsvillkor enligt egna regler. Övergångsregler finns för gamla lån. Se mer i artikeln Amorteringskravet – Så här blir det.
- Exempel
- Marknadsvärde: 4 000 000 kr
- Bolån: 3 000 000 kr
- Belåningsgrad: 75 % av marknadsvärdet
- Amorteringskrav: 5 000 kr per månad (3 000 000 kr x 2 % = 60 000 kr / 12 månader)
- Tills belåningsgraden är nere i 70 % av marknadsvärdet
Förslag nya regler – skuldkvot
Det nya förslaget tar sikte på skuldkvoten, bolånets storlek i förhållande till låntagarens årsinkomst.
Enligt FI:s förslag till skärpning av amorteringskravet ska 1 % extra amorteras av nya bolån som är mer än 4,5 gånger högre än årsinkomsten. Förslaget gäller nya lån från 2018 så vi tänker oss att nedanstående exempel gäller ett köp som belånas 2018.
- Exempel
- Årsinkomst: 600 000 kr
- Bolån: 3 000 000 kr
- Skuldkvot: 5,0 (3 000 000 kr / 600 000 kr)
- Amorteringskrav: 2 500 kr extra per månad (3 000 000 kr x 1 % = 30 000 kr / 12 månader)
- Tills skuldkvoten är nere i 4,5 x årsinkomsten
Sammanlagd effekt av gamla och nya regler
Summa amortering för ett köp (eller nytt lån) under 2018, om FI får igenom sitt förslag.
- Exempel
- 5 000 kr per månad enligt reglerna om belåningsgrad
- 2 500 kr per månad enligt reglerna om skuldkvot
- 7 500 kr per månad i total amortering
Tidplan – om än osäker
FI:s utspel den 31 maj 2017 är ett första utkast. Planen är därefter följande.
- FI sänder utkastet på remiss till banker och bolåneinstitut
- Före sommaren 2017 (är inte sommaren redan här?)
- FI färdigställer förslaget och lämnar det till regeringen
- Regeringen beslutar om förslaget
- Hösten 2017
- Det skärpta amorteringskravet börjar gälla
- Början av 2018 (blev den 1 mars 2018)
Kommer det att bli som FI vill? Utkastet har redan mött stark kritik. Bland annat har det framförts att ett skärpt amorteringskrav:
- Slår hårt mot redan svaga grupper
- Drabbar ensamstående
- Skadar rörligheten på bostadsmarknaden
- Minskar utbudet av bostäder
- Förvärrar bostadsbristen när det blir dyrare att bo
- Minskar bostadsbyggandet
- Kan orsaka stort prisfall på bostäder vilket blir skadligt för samhällsekonomin
- Kan omvänt driva upp priserna på små bostäder
En opinionsundersökning genomförd av Novus på uppdrag av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling visar att nästan 50 % unga människor (18-30 år) känner stor oro för ytterligare lånebegränsande åtgärder jämfört med vad som redan gäller.
Regeringen har tidigare gått ut med i andra sammanhang att en ökning av bostadsbyggandet prioriteras och att man inte tänker vidta åtgärder som hotar detta.
Nu återstår det att se hur regeringen tar ställning till FI:s förslag.
Kontakta oss om din lånesituation
Tala gärna med din kontaktperson hos oss om hur din lånesituation ser ut. Kan du minska din privata belåning genom resultatplanering och inkomstplanering?
Växa-stöd – Lagrådsremiss utan ändringar
Förslaget antogs av riksdagen i beslut 2017-11-22 (Budgetpropositionen 2018 i huvudpunkter).
Regeringen överlämnade den 1 juni 2017 en lagrådsremiss med förslag till utvidgat växa-stöd till aktiebolag och handelsbolag. Lagrådsremissen stämmer helt och hållet med det ursprungliga förslaget. Här ser du vår beskrivning i artikeln Växa-stöd till först anställd även i aktiebolag och handelsbolag.
Kontakta oss om växa-stöd
Har du frågor om växa-stödet och hur det passar din företagsform så är du välkommen att ta upp det med din kontaktperson hos oss!
Bilförmån – Lagrådsremiss med ändringar
Förslaget antogs av riksdagen i beslut 2017-11-22 (Budgetpropositionen 2018 i huvudpunkter).
Regeringen överlämnade den 1 juni 2017 en lagrådsremiss med förslag till nya regler för bilförmån. Lagrådsremissen stämmer till stor del med det ursprungliga förslaget som vi berättade om i artikeln Dyrare bilförmån men osäker tidplan.
Ändringar av bilförmån 1 januari 2018
Om företaget betalar privata väg-, bro- och färjeavgifter och/eller trängselskatter är det idag en skattefri förmån, det ingår i bilförmånen.
Från den 1 januari 2018 ingår inte längre dessa avgifter och skatter i bilförmånen, de blir skattepliktiga förmåner om företaget betalar dem. Du som har fått förmånen får göra avdrag för avgifterna och skatterna inom reglerna för avdrag för resor till och från arbetet.
Lagrådsremissen stämmer i dessa delar med det ursprungliga förslaget (se Dyrare bilförmån men osäker tidplan).
Ändringar av bilförmån 1 juli 2018
Enligt det ursprungliga förslaget gäller nya regler för nya lätta fordon som registreras den 1 juli 2018 och senare. Detta har i lagrådsremissen ändrats till blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen.
För nya lätta fordon som blir skattepliktiga den 1 juli 2018 och senare (och har tillverkningsår 2018 och senare) ska det nya bonus-malus-systemet börja gälla, samordnat med nya regler för beräkning av bilförmån.
- Bonus (= Bra)
- Miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpet genom en bonus
- Köparen (fysisk eller juridisk person) får en utbetald bonus
- Reglerna för beräkning av bilförmån ändras inte, nedsättningen av förmånsvärdet behålls liksom i det ursprungliga förslaget
- Miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpet genom en bonus
- Malus (= Dålig)
- Fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt
- Fordonsskatten höjs under de tre första åren sedan fordonet blev skattepliktigt
- Fordonsskatten för den enskilda bilen ingår inte längre i förmånsvärdet utan tillkommer som en särskild post vid beräkning av förmånen
- Det ursprungliga förslaget gällde fordonsskatten för den aktuella bilmodellen, utan hänsyn till regional nedsättning,
- … men individualiseras alltså nu till att gälla varje bil för sig, dvs. den faktiska fordonsskatten och med hänsyn till regional nedsättning
- Prisbasbeloppsdelen av förmånsvärdet sänks från 0,317 till 0,29 prisbasbelopp, liksom i det ursprungliga förslaget
- Fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt
Lagrådsremissen innehåller nya, särskilda regler för fordon registrerade i utlandet.
Kontakt
Tala gärna med din kontaktperson hos oss om hur just din situation påverkas och om du bör planera någon åtgärd. Bör du kanske tidigarelägga nästa köp av förmånsbil så den blir skattepliktig före den 1 juli 2018? Eller satsa på tillverkningsår 2017 vid köp nästa höst?
Lagrådsremiss om nya 3:12-regler
Uppdatering 2017-08-27: Regeringen backar helt om 3:12-regler.
Regeringen har lämnat ett färdigt förslag om ändrade 3:12-regler till lagrådet för granskning den 8 juni 2017. Förslaget gäller dig som äger aktier i ett onoterat aktiebolag.
Inga hänsyn till remissvar om 3:12-regler
Lagrådsremissen stämmer nästan helt överens med utkastet som regeringen sände ut på allmän remiss den 22 mars 2017. Lagrådsremissen stämmer även i sin helhet med vår beskrivning i Regeringen backar om delar av 3:12-förslaget. Det innebär att regeringen nu står på sig och inte tar några fler intryck av den omfattande kritik som har framförts.
Att regeringen nu står fast vid utkastet kan ses i ljuset av den senaste tidens politiska osäkerhet.
Oppositionen har gjort flera utspel om att frångå den sammanhållna budgetprocessen, där statsbudgeten antas i sin helhet. I stället vill man bryta ut vissa skattefrågor, t.ex. 3:12-förslaget.
Regeringen har kontrat i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 8 juni 2017, där man uppmanar oppositionen att stå fast vid ett sammanhållet budgetbeslut i höst. I artikeln hänvisar finansminister Magdalena Andersson och biträdande finansminister Per Bolund till att samtliga skatteförslag nu remitteras till lagrådet. Där görs lagtekniska granskningar innan förslagen infogas i höstens budgetproposition.
Vi får därmed se hur riksdagsbehandlingen kommer att gå i höst, men du bör ha beredskap för att skattereglerna kan komma att ändras.
Kontakt
Förbered dig genom att tala med din kontaktperson hos oss om hur förslaget till nya regler kommer att påverka just dig, din resultatplanering och din inkomstplanering!