Viktig och lönsam information för dig företagare – Alla som prenumererar på vårt nyhetsbrev fick igår (2017-05-10) färsk information och nya tips.
Ny dataskyddsförordning | Vårbudgeten är inget för företagare | E-postfakturor
Se nyhetsbrevet Här om du inte redan har fått det. Anmäl dig i så fall för gratis abonnemang!
Nu har riksdagen beslutat att införa kontrolluppgifter varje månad.
Igår den 10 maj 2017 antog riksdagen regeringens förslag utan ändringar, fem månader efter att regeringen lämnade sin proposition till riksdagen den 14 december 2016.
Månadsrapportering till skatteverket (AGI) uppdelat per anställd, och till varje anställd, ska göras enligt de nya reglerna i följande två steg.
Vi förklarar reglerna här.
Alla företag med personal påverkas, även om företaget bara har en enda anställd – t.ex. om du har ett aktiebolag med dig själv som ende anställd.
Om du redan har ett löneprogram i företaget så behöver du följa upp att leverantören kan uppdatera till de nya reglerna.
Om du inte har ett löneprogram så kan du låta oss göra dina löneberäkningar och arbetsgivardeklarationer. Då slipper du också sätta dig in i alla regler om semesterlöneberäkningar, förmånsberäkningar, olika former av ledighet m.m.
Tala med din kontaktperson hos oss om vad de nya reglerna innebär och vad du behöver göra för att uppfylla dem. En positiv nyhet: Du som anlitar oss för dina löner och arbetsgivardeklarationer behöver inte göra någonting!
Den 25 maj 2018 börjar dataskyddsförordningen (GDPR) att gälla inom hela EU. Det kan låta långt fram men tiden går fort och det är mycket du kan behöva förbereda, så börja gärna med att läsa denna orientering!
Med all säkerhet, i alla fall om du är företagare.
Förordningen gäller den som hanterar personuppgifter. Personuppgifter är i sin tur uppgifter som går att koppla till en fysisk person (en människa), såsom namn, personnummer, e-postadresser, bilder och andra uppgifter.
I ditt företag gäller förordningen t.ex. vanliga funktioner som kundregister, personalregister och löneregister, övriga listor, e-post, textdokument och webbplatser. ”Webbplatser” kan tolkas som inte bara hemsidor, utan även bloggar, sociala medier och intranät.
Vissa regler i dagens personuppgiftslag kommer att finnas även i den nya dataskyddsförordningen.
Dataskyddsförordningen innehåller både uppdateringar av dagens förordning och även rena nyheter. Nyheterna beskrivs på Datainspektionens hemsida.
Några av nyheterna förtjänar att lyftas fram särskilt.
Dataskyddsförordningen är en EU-förordning som ersätter nationell lagstiftning. Sveriges personuppgiftslag (PUL) upphör alltså att gälla när dataskyddsförordningen träder i kraft.
Det pågår dock många utredningar om hur andra lagar och regelverk behöver anpassas till dataförordningen. Följande lista över utredningar som avlämnas under 2017 illustrerar hur genomgripande förändringarna är. Utredningarna listas i datumordning utifrån när de var eller senast ska vara färdiga.
Mer information om respektive utredning hittar du på Datainspektionens hemsida.
Datainspektionen har information om dataskyddsförordningen på sin hemsida.
EU har hela dataskyddsförordningen på svenska på sin hemsida.
Tala med din kontaktperson hos oss om hur du påverkas och behöver agera i ditt företag.
I maj och juni 2017 kommer vi på RedovisningsHuset att gå över till att skicka våra fakturor via e-post istället för på papper. Vi gör denna övergång för att spara tid, pengar och för att värna om miljön. Vår bransch har länge inneburit en stor mängd papper och nu gör vi något för att minska pappersanvändningen genom att skicka våra fakturor via e-post istället.
Du vet väl att även du kan minska din pappershantering och lämna dina underlag digitalt? Vi berättade mer här: Mindre pappershantering – Mer digitalt
Prata med din kontaktperson hos oss eller vår administratör Emma Sundqvist som ansvarar över e-postfakturorna och meddela vilken e-postadress du vill att vi skickar fakturan till.
När finansminister Magdalena Andersson presenterar vårbudgeten 2017 saknas företag och företagande helt bland de prioriterade områdena.
Vårbudgeten tar dock upp bl. a. beskattningen av fastighetsägare, utvidgning av växa-stödet och höjd beskattning av delägare i fåmansföretag. Vi beskriver nuläget här nedanför, men först något kort om begreppen i vårbudgeten.
Regeringen presenterar varje vår två budgetar som tillsammans kallas vårbudget, men de gäller faktiskt både innevarande år och nästa år.
I ändringsförslagen för innevarande års budget finns ett enda skatteförslag med. Regeringen går vidare med stopplagstiftningen för överlåtelse av fastighet från fysisk person genom gåva till juridisk person. Som fysiska personer räknas dels privatpersoner, dels företagare som driver enskild näringsverksamhet eller är delägare i handelsbolag. Lagändringen beslutades i samband med att vårändringsbudgeten godkändes av riksdagen.
Vi har tidigare berättat om innebörden av stopplagstiftningen och vilken typ av överlåtelse den gäller. Här kan du läsa mer.
Lagrådet har framfört flera synpunkter på stopplagstiftningen.
Budgeten innehåller principiella riktlinjer för hur regeringen anser att budgeten för 2018 ska utformas, men inga konkreta skatteförslag. De kommer i höst, efter riksdagens beslut om riktlinjerna. Regeringen aviserar dock att de återkommer i höst om utvidgningen av växa-stödet till fler företagsformer och om skattehöjningar för delägare i fåmansföretag (3:12-utredningen). Även höjd beskattning av bilförmån ligger på bordet inför höstens budget för 2018.
Uppdatering 2017-08-27: Regeringen backar helt om 3:12-regler.
En allmän fråga av intresse är ränteavdragens framtid för privatpersoner. 2015 års långtidsutredningen föreslog att det skattemässiga avdraget för ränteutgifter bör fasas ut successivt, med t.ex. 1-2 procentenheter om året, från dagens 30 % till 0 %. Regeringen redogör i ett särskilt avsnitt för sin syn på långtidsutredningens resultat men nämner ingenting om ränteavdragen här.
På andra håll i vårpropositionen berörs dock ränteavdragen, men då i samband med prognoser om att ränteavdragen bedöms öka mer än ränteinkomsterna framöver vilket innebär sänkta skatteintäkter på ränteområdet.
Tala med din kontaktperson hos oss om din resultatplanering och inkomstplanering och hur de kan påverkas av budgetförslagen.
Viktig och lönsam information för dig företagare – Alla som prenumererar på vårt nyhetsbrev fick i onsdags (2017-04-19) färsk information och nya tips.
Dyrare bilförmån| Höjd skatt för fastighet | Lagrådet om paketering av fastighet | Missade avdrag vid pensionssparaden
Se nyhetsbrevet Här om du inte redan har fått det. Anmäl dig i så fall för gratis abonnemang!
2016 är första året helt utan privat avdrag för pensionssparande, efter flera år av successivt minskade avdrag. Ändå har över 317 000 privatpersoner betalat till privat pensionssparande under 2016, enligt kontrolluppgifter till Skatteverket.
Några få av dem saknar pensionsrätt i sin anställning och kan då få avdrag privat, men de allra flesta är privatpersoner som inte får något avdrag alls. Däremot blir de inkomstbeskattade den dagen de får ut pensionen, vilket alltså är en dålig affär.
Vi hoppas att du inte hör till dessa personer, som sparar låsta pengar utan avdrag men blir beskattad när pengarna betalas ut. Vi har informerat flera gånger för att hjälpa dig undvika fällan. Se bland annat dessa artiklar.
Om du är anställd och trots allt har en privat pensionsförsäkring så bör du absolut stoppa sparandet i den. Det du redan har sparat får du behålla i ett så kallat fribrev, så att du inte förlorar något utan får ut pengarna när du blir pensionär. Men fortsatt sparande bör du göra på andra sätt, t.ex. spara i värdepapper, fonder eller kapitalförsäkring till lämplig risk, amortera bostadslån, eller löneväxla en del av din lön mot pensionssparande som arbetsgivaren gör åt dig.
Om du är företagare fortsätter du läsa nästa avsnitt.
Det är avdraget för privat pensionssparande som har slopats, inte avdraget för pensionssparande i företag. Du som har företag kan lugnt fortsätta med ditt pensionssparande, så länge det är företaget som betalar.
Du som är näringsidkare (har enskild firma eller är delägare i handelsbolag) kan också fortsätta pensionsspara med avdrag i näringsverksamheten. Näringsidkare ingår därför inte bland de 317 000 privatpersoner som Skatteverket varnar för att de har sparat utan avdragsrätt.
Även du företagare har nytta av att amortera bostadslån privat, som en del i ditt pensionssparande.
Diskutera pensionsstrategin med din kontaktperson hos oss, som ett led i resultatplaneringen för ditt företag och din privata inkomstplanering!
Uppdatering 2017-06-30: Remisstiden har förlängts från den 14 augusti 2017 till den 15 september 2017.
Uppdatering 2017-04-12: Trots regeringens betänkligheter (se nedan under ”Oklar tidplan”) har utredningens betänkande nu sänts ut på remiss, med sista svarsdag 14 augusti 2017.
Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet lämnade den 30 mars 2017 ett betänkande med utredningsförslag om beskattning när bolag säljer fastigheter via bolag (paketering) och sammanhängande frågor. Förslagen är långtgående och har redan mött hård kritik.
Dessa förslag ska inte sammanblandas med regeringens stopplagstiftning för fysiska personer som säljer fastighet via gåva till bolag (Delstoppet för paketering av fastigheter till lagrådet).
Sex av experterna i utredningen har sågat utredningen på punkt efter punkt i ett särskilt yttrande som ingår i själva betänkandet.
Betänkandet skulle normalt sändas ut på remiss och sedan bearbetas till ett färdigt förslag från regeringen i höst, i budgetpropositionen för 2018, för att sedan träda i kraft den 1 juli 2018.
Redan den 5 april 2017 bekräftade dock Finansdepartementet till Dagens Industri att regeringen inte kommer att ta med utredningens förslag i höstens budget. Innan förslagen ens kan sändas ut på remiss ska regeringen titta närmare på vilka effekter de kan få, bland annat för att undvika en inbromsning av bostadsbyggandet. I det särskilda yttrandet till utredningen pekar experterna på just ett antal brister i konsekvensanalyserna och risken för att motverka ökningen av bostadsbyggandet. Den risken påpekar även utredaren själv.
Departementssekreteraren Gösta Brunnander påpekar dock att delar av skatteförslagen skulle kunna genomföras i vårpropositionen 2018.
Till detta kommer en allmän politisk osäkerhet just nu, i och med att Alliansen gjort olika utspel om att bekämpa flera av regeringens skatteförslag.
Vi väljer ändå att beskriva utredningens förslag i stora drag så att du som har företag med fastighet blir förberedd på vad som kan vara på gång.
När en fastighet ligger i ett bolag, t.ex. ett dotterbolag, och bolaget säljs är det en försäljning av andelar som görs, inte av fastigheten i sig. Vinst vid försäljning av andelarna är som huvudregel skattefri och förlust är inte avdragsgill, enligt reglerna om näringsrelaterade andelar.
Utredningen föreslår att vid försäljning av andelar i bolag med fastighet (paketeringsbolag) ska en avskattning göras, i form av att paketeringsbolaget (det sålda bolaget) betalar skatt som om fastigheten sålts till marknadsvärdet.
Förslaget gäller försäljning av företag med tillgångar som till minst 75 % består av fastigheter (substanskravet), eller där mer än 25 % av inkomsterna och utgifterna kommer från fastighetsinnehavet. Om mindre än 75 % av tillgångarna består av fastigheter, eller minst 75 % av inkomsterna och utgifterna kommer från annat än fastighetsinnehavet, så ska det ses som försäljning av en verksamhet utan krav på avskattning.
I det särskilda yttrandet pekar experterna på det problematiska i att avskattningen görs av det sålda paketeringsbolaget, fast det är ett annat bolag som gjort försäljningen och därmed fått in betalningen. Paketeringsbolaget kan därmed komma att sakna pengar till skatten.
Försäljning av fastighet med förlust får bara dras av skattemässigt mot vinst vid försäljning av annan fastighet (utom beträffande lagerfastigheter). Finns det ingen sådan vinst att kvitta mot får förlusten sparas i en fastighetsfålla, utan tidgräns, tills en eventuell vinst vid försäljning av annan fastighet uppstår i framtiden.
Begränsningen infördes samtidigt som vinster på näringsrelaterade andelar gjordes skattefria och förluster på näringsrelaterade andelar inte blev avdragsgilla. Man ville förhindra att vinster gjordes skattefria genom paketering i dotterbolag medan förluster drogs av direkt mot övrig rörelsevinst.
När utredningen nu föreslår införandet av en avskattning i det sålda bolaget, för en tänkt vinst på fastighet, kan också förlust vid direktförsäljning av fastighet medges. Utredningen föreslår därför att fastighetsfållan slopas.
Stämpelskatten för lagfart är för juridiska personer 4,25 % och ska betalas av köparen vid överlåtelse av fastighet.
Utredningen föreslår att stämpelskatten för juridiska personer sänks till 2 %. Stämpelskatten är avdragsgill vid en kommande försäljning. Effektiv skattekostnad blir då 1,56 % vid en bolagsskatt på 22 %.
Stämpelskatten beräknas på det högsta av taxeringsvärdet och köpeskillingen.
Vid fastighetsöverlåtelse inom en koncern kan man idag få uppskov med stämpelskatt för lagfart tills fastigheten lämnar koncernen. Utredningen föreslår att uppskovet ersätts med att stämpelskatten slopas vid koncerninterna förvärv.
Vid direktförsäljning av en fastighet ska köparen betala stämpelskatt för lagfart. När fastigheten ligger i ett bolag och i stället andelarna i bolaget säljs blir det ingen stämpelskatt, fastigheten har ju inte sålts.
Utredningen föreslår nu att när avskattning görs ska också en schablonintäkt på 7,09 % av marknadsvärdet tas upp till beskattning av det sålda bolaget. Eftersom bolagsskatten är 22 % innebär en schablonintäkt på 7,09 % en skattekostnad på 1,56 % (schablonintäkt 7,09 % x 22 % = bolagsskatt 1,56 %), motsvarande den effektiva skattekostnaden om stämpelskatt hade betalats (se föregående avsnitt). Se följande exempel.
Oavsett om en fastighet säljs direkt från bolaget, eller indirekt via ett dotterbolag, så medför alltså försäljningen en kostnad på 156 000 kr. När fastigheten säljs direkt så ska det säljande bolaget betala stämpelskatt för lagfart, som netto efter skatt kostar 156 000 kr. När fastigheten säljs indirekt, genom försäljning av ett dotterbolag med fastigheten i, så ska det sålda dotterbolaget betala bolagsskatt med 156 000 kr. Samma kostnad, fast den tas ut på olika sätt.
Idag klassificeras fastigheter som lagertillgångar om de köps eller byggs för att säljas (byggnadsrörelse, handel med fastigheter, tomtrörelse). Övriga fastigheter är kapitaltillgångar. Olika skatteregler gäller för de två grupperna.
Utredningen föreslår för bolag att alla fastigheter i fortsättningen ska lyda under reglerna för kapitaltillgångar, dvs. begreppet lagerfastigheter slopas. Det innebär att även begreppet lagerandelar, som avser andelar i bolag med lagerfastigheter, slopas. Begreppet byggmästarsmitta upphör att ha någon mening. Förslaget gäller ”bolagssektorn”, aktiebolag och handelsbolag med bara juridiska personer som delägare.
För enskilda näringsidkare och handelsbolag med fysisk person som delägare ska dock lagerklassificeringen behållas. Det innebär att de liksom idag ska beskattas för vinst på lagerfastighet som inkomst av näringsverksamhet och för vinst på fastighet som är kapitaltillgång som inkomst av kapital.
Utredaren anser att de nya reglerna kan börja gälla tidigast den 1 juli 2018, även om det råder oklarheter om tidplanen för närvarande (se avsnittet ”Oklar tidplan” i inledningen).
En fastighetsförsäljning brukar dock ta tid att förbereda och genomföra. Vårt bästa råd till dig är därför att börja nu, innan reglerna ändras. Vi hjälper dig med paketering av fastigheten i dotterbolag (inklusive att skaffa själva bolaget), om det inte redan är gjort, samt med alla dokument och beräkningar fram till färdig affär.
Tala med din kontaktperson hos oss idag!
Viktig och lönsam information för dig företagare – Alla som prenumererar på vårt nyhetsbrev fick i förra veckan (2017-03-27) färsk information och nya tips.
Regeringen backar om 3:12-regler | Delstoppet för paketeringar | Räknehjälp för avdrag | Bluffmail om skatteåterbäring | Växa-stöd till AB och HB
Se nyhetsbrevet Här om du inte redan har fått det. Anmäl dig i så fall för gratis abonnemang!
Uppdatering 2017-06-10: Bilförmån – Lagrådsremiss med ändringar
Regeringen föreslår höjd bilförmån från och med inkomståret 2018. Från den 1 januari 2018 blir privata väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatter skattepliktiga förmåner om de betalas av företaget. Från den 1 juli 2018 ska värdet av fordonsskatten öka förmånsvärdet för nya bilar, i stället för att som i dag ingå i förmånsvärdet. Du som tänker byta förmånsbil framåt nästa sommar har alltså pengar att tjäna på att få den nya bilen registrerad före den 1 juli 2018.
Regeringens förslag har sänts ut på remiss med sista svarsdag den 21 april 2017. Därefter ska remissvaren bearbetas och en lagrådsremiss tas fram, innan ett slutligt förslag kan läggas in i höstens budgetproposition för 2018. Så ser handlingsplanen ut, men osäkerheten om hur regeringen ska lyckas med sina skatteförslag har ökat den senaste tiden efter ett flertal utspel från oppositionen.
Vi redogör i alla fall här för hur förslaget ser ut just nu, så du kan bedöma på vilket sätt du kan komma att påverkas. Här får du också de nya beräkningarna som inte framgick av regeringens förslag!
Bilförmånsvärdet beror på om du kör litet, normalt eller mycket. Nuvarande regler ska gälla även framöver.
Ytterligare regler finns för ”synnerliga skäl” (bilar som är arbetsredskap, som körs mer än 6 000 mil om året, som är taxi m.m.), samt för miljöanpassade bilar. Även här ska nuvarande regler gälla framöver.
Förmånsvärdet per år av fri bil beräknas i flera steg.
Prisbasbeloppet för 2018 beräknas av Statistiska Centralbyrån (SCB) i juli 2017, så det är inte känt ännu. Beräkningarna ovan utgår från regeringens prognos att prisbasbeloppet för 2018 blir 45 400 kr.
Tala gärna med din kontaktperson hos oss om hur just din situation påverkas och om du bör planera någon åtgärd.